Återställande av mangroveskogar i Johor
Foton med tillstånd av Kelab Belia Prihatin Malaysia
Kampung Sungai Melayu Mangroveskog och Perapat River-området i Iskandar Puteri, Johor, Malaysia representerar ett viktigt kustekosystem med betydande ekologisk betydelse. Dessa mangroveskogar fungerar som viktiga livsmiljöer för olika arter, ger naturliga buffertar mot kusterosion och stöder lokala försörjningsmöjligheter genom fiske.
Detta viktiga ekosystem står dock inför nedbrytningsutmaningar från flera källor. Skräp trasslar in sig i mangrovens rötter, vilket minskar trädens livslängd och ekosystemets hälsa. Dagliga extrema tidvatten i flodmynningen skapar svåra förhållanden som hindrar naturlig förnyelse, vilket gör det särskilt svårt för unga plantor att överleva den starka vågverkan. Dessutom skördar lokala samhällen ibland mangroveträ för infrastruktur, vilket ökar trycket på livsmiljöns integritet.
Som svar på dessa utmaningar har Kelab Belia Prihatin Malaysia utvecklat en mångfacetterad, standardbaserad strategi för ekologisk restaurering som tar itu med både ekologiska och sociala drivkrafter för nedbrytning. Med stöd från Society for Ecological Restoration (SER) och Microsoft syftar projektet We Be-Leaf Together - Johor Bahru Biodiversity Enhancement till att bevara och återställa mangroveekosystem, öka den biologiska mångfalden och stödja lokalsamhällets socioekonomiska välbefinnande.
Anpassning av restaurering till lokala förhållanden
I projektet används en omfattande strategi för bevarande och återställande som är anpassad till lokala förhållanden. Återställningsarbetet fokuserar på att återetablera mangrovevegetation med hjälp av inhemska arter, som Rhizophora mucronata och Sonneratia caseolaris.
Planteringsmetoderna anpassas till utmanande hydrologiska förhållanden. Rhizophora-plantor grävs ned en tredjedel djupt för ökad stabilitet, medan Sonneratia-plantor krukas, trimmas och transporteras i bambukorgar för att minimera vågskador under installationen. Bambu och lokalt anskaffade material används för att stödja och stabilisera plantor som utsätts för tidvattenströmmar. Dessutom identifieras och avlägsnas invasiva arter genom riktade undersökningar som utförs i samarbete med ekologiska experter.
Samarbete med samhället
Projektets samarbetsmodell driver dess effektivitet genom olika partnerskap. Johor State Forestry Department tillhandahåller stöd i form av lagstiftning och teknisk expertis, medan Ranhill SAJ Sdn Bhd övervakar vattenkvaliteten. Forskare från Universiti Teknologi Malaysia och Universiti Kebangsaan Malaysia (LESTARI UKM) genomför ekologiska undersökningar och är mentorer för unga forskare. WWF-Malaysia stöder strategier för utbildning och engagemang, Department of Irrigation and Drainage bidrar med insikter om tidvatten- och kustförhållanden, och en expertpanel erbjuder löpande granskning och vägledning.
Samhällets deltagande är också centralt för projektets utformning och genomförande. Lokala invånare i Kampung Sungai Melayu engagerar sig genom utbildningsprogram, anställningsmöjligheter och praktiska restaureringsaktiviteter. Kapacitetsuppbyggnadssessioner utbildar deltagarna i hållbara bevarandemetoder, medan volontärer deltar i plantering, insamling av avfall, fågelskådning och fladdermusövervakning. Dessa aktiviteter främjar ekologiska mål samtidigt som de odlar långsiktigt ekosystemförvaltarskap.
Kelab Belia Prihatin mobiliserar ett omfattande nätverk med över 550 unga deltagare, 20 medborgarforskare och företagsvolontärer, däribland Microsoft-anställda. Dessa engagerade personer bidrar med tusentals volontärtimmar till direkta restaureringsaktiviteter och datainsamling.
Miljöutbildning och utåtriktad verksamhet är centrala för projektets långsiktiga framgång. Genom ekoturer, skolprogram och kampanjer för att öka allmänhetens medvetenhet lär sig samhällsmedlemmar och besökare om mangrovens ekologiska betydelse och kulturella värde. Samtidigt stöder projektet ekonomisk motståndskraft genom att främja hållbart fiske och ekoturism, vilket skapar alternativa försörjningsmöjligheter som stärker den lokala ekonomin. Genom att engagera människor i alla åldrar och med olika bakgrund främjar projektet en varaktig känsla av förvaltning och anknytning till landskapet.
En central del av restaureringsaktiviteterna var installationen av ett innovativt timmerbomssystem som utformats för att fånga upp och samla flytande skräp längs flodstränderna nära Kampung Sungai Melayu. Timmerbommen är tillverkad av återvunna HDPE-containrar och tjänar både ekologiska och pedagogiska syften. Den fungerar som en passiv barriär för avlyssning av avfall och förhindrar att plastavfall rinner in i känsliga mangroveområden, skyddar marint liv och upprätthåller vattenkvaliteten. Designen omfattar också utsiktspunkter som är tillgängliga för lokalsamhället från båtturen för ekoturism, vilket gör timmerbommen till ett verktyg för allmän miljömedvetenhet. Medlemmar i lokalsamhället och fiskare var engagerade inte bara i konstruktionen och utplaceringen utan också i övervakningen av det insamlade avfallet, vilket bidrog med värdefulla data för att informera om framtida strategier för avfallsminskning.
Detta initiativ är ett exempel på en skalbar modell för lokalt ledd avfallshantering och miljöförvaltning. Evenemang för att återställa samhället, inklusive städdagar och miljöutbildningsworkshops kring timmerboomen, fortsatte i början av 2025, vilket bidrog till att stärka det lokala engagemanget och sambandet mellan avfallshantering och ekosystemhälsa.
Att leverera miljömässiga och sociala fördelar
Projektet är utformat för att leverera mätbara ekologiska resultat. Restaureringsinsatserna syftar till att förbättra livsmiljöns integritet över 3.000 hektar, stödja mer än 100 inhemska och migrerande arter och förbättra vattenkvaliteten i Perapat River. Plantering av minst 100 inhemska mangroveträd kommer att bidra till koldioxidbindning, stabilisera strandlinjer och öka vegetationstäckningen för att stärka den långsiktiga motståndskraften mot erosion och klimatförändringar.
Lika viktigt är att projektet främjar social rättvisa genom att koppla samman ekologisk restaurering med människors välbefinnande. Genom att generera uppskattningsvis 50 direkta och indirekta arbetstillfällen, stödja hållbara försörjningsmöjligheter och erbjuda utbildningsmöjligheter stärker det lokala samhällen, särskilt de cirka 500 invånarna i Kampung Sungai Melayu, av vilka många är första generationens oljepalmsodlare. Dessa insatser bygger inte bara upp lokal kapacitet utan främjar också kopplingar mellan generationerna till mangroveekosystemet och inspirerar framtida miljöförvaltare.
Revitalisering av ekosystem genom ett standardbaserat tillvägagångssätt
Genom att tillämpa SER:s standarder och principer för ekologisk restaurering ökar möjligheterna att lyckas med projektet We Be-Leaf Together - Johor Bahru Biodiversity Enhancement. Standardbaserad ekologisk restaurering tar hänsyn till komplex ekosystemdynamik, hanterar avvägningar mellan markanvändning, hanterar implementeringsutmaningar och förbättrar designens effektivitet. Projektet visar på ett omfattande, samarbetsinriktat och standardbaserat tillvägagångssätt för ekologisk restaurering. Genom att integrera olika kunskaper, ta itu med de grundläggande orsakerna till nedbrytningen och främja ett inkluderande deltagande försöker man återuppliva mangroveekosystemet och samtidigt öka välbefinnandet i det sammanlänkade samhället.
